Lab i förskolan och på fritids - Del 1.

Jag fick en fråga om var man börjar när man vill arbeta med lågaffektivt bemötande eller LAB som det också kallas. Där jag varit med och format nya arbetssätt har vi börjat med att förändra förutsättningarna för samlingen.
Både i förskolan och på fritids är det vanligt att man har samling och att alla barn förväntas sitta stilla på samlingen och lyssna på de vuxna. Förskollärarna eller pedagogerna förmedlar ett innehåll och håller ihop samlingen under den stund den pågår.

För många år sedan fick jag mig en tankeställare. Jag lyssnade på barnen då de lekte samling och perfekt återgav de vuxnas röster, förmaningar och innehåll i samlingen. Det blev rätt tydligt att det var mer förmaningar än innehåll under den stund samlingen pågick. Vi började diskutera hur vi kunde förändra samlingen så att barn kunde bli mer delaktiga. Vi började ha tre samlingar istället för en och anpassade innehållet utifrån barnens intresse. De yngsta barnen fick kortare och mer konkret material i form av sagor, sånger och enkla berättelser, medan de äldre barnen mötte ett mer varierat innehåll på samlingen. Förändringarna ledde också till att samlingen i större utsträckning blev frivillig för barnen. Alla var helt enkelt inte med, utan valde att leka en extra stund innan maten eller utevistelsen. Förändringarna ledde till lugnare barngrupper och stimulerande samlingar.

Att bara få ha något i handen hjälper ibland.
Fidget Spinner Foto: Fredrik Larsson (CC BY-NC-SA 2.0)

När barnen sitter vid fönstret eller leker i ett angränsande rum, hör de allt som sker i samlingen, och kan vara med på sina villkor. Att man behöver ha en leksak i handen under samlingen betyder inte att man har den för att störa. Att få pilla på en leksak gör det enklare att höra vad fröken säger. När samlingen hålls med öppen dörr lockas barnen eller eleverna in till samlingen. Med hjälp av musik eller digitala verktyg väcks barnens nyfikenhet att delta, men de får behålla möjligheter att välja hur de vill göra. En bra grund om man vill förändra bemötande och förhållningssätt i barngruppen är att börja med och reflektera över varför man har olika aktiviteter. Samlingen kan vara en början på ett förändrat bemötande i barngruppen. Mycket av det som sker på förskolan eller på fritids gör vi av rutin eller utifrån erfarenhet, därför behöver vi reflektera över från vilken grund vi formar innehållet.

Bra frågor att diskutera i arbetslagen är varför är det viktigt att ha samling eller varför måste alla barn delta i olika aktiviteter tillsammans med kamraterna. När man börjar diskutera ett område väcks ofta fler tankar som man kan fortsätta diskutera. Det är vanligt att man tänker att LAB handlar om problemskapande beteende och om hur man kan möta barn med NPF-diagnoser. Men LAB handlar också om att hitta pedagogiska strategier som hjälper förskollärare och pedagoger skapa en lugnare miljö i barngruppen. Det handlar om att bli medveten om hur man använder sin egen röst och sitt eget kroppsspråk i verksamheten. Men ibland kan det vara svårt att förändra allt på en gång. Min erfarenhet är att var och en behöver få tid att förändra sin egen barnsyn och istället reflektera över hur barnen i barngruppen upplever förskolans aktiviteter. När barnen kommer i fokus och får delaktighet i planeringen av verksamheten förändras också prioriteringarna som inramar förskolans eller fritidshemmens organisation.

Mer om samlingen:

Hur tar du kontroll över barnen