Hur syns makt i förskolan?

Detta är den andra delen i min artikelserie om makt.

Del 2 Hur syns makten i förskolan?

Makt i förskolan

Jag fick flera frågor om makt under förskolechatten i torsdags. De svaren och tankarna försöker jag nu samla ihop. Jag börjar med att försöka förklara vad makt är. En av frågorna var om det finns makt i förskolan och vad makten i så fall är, hur den kan karaktäriseras och förstås. Det finns två olika sorters makt, dels disciplinär makt dels härskar makt. Det går inte att skriva om makt utan att hänvisa till Michel Foucault känd filosof som har skrivit mycket om makt, han har bland annat myntat uttrycket disciplinär makt. Hans tankar har senare moderniserats och används som begrepp i forskningen när vi pratar om makt i förskola, skola. I det här inlägget kommer jag fokusera på hur vi kan känna igen disciplinär makt i förskolan.

Kraft: är förmågan (vägen) för att nå sina mål, om så mot andras vilja och intressen, och kan också innebära en myndighet eller makt över något. Ju mer det handlar om att uppnå sina egna mål över den andres vilja och intressen, desto mer makt du har. Kraft skiljer sig från frihet eftersom det till skillnad från andra intressen är en avgörande del i konceptet. 
Fri översättning av Wikipedias artikel om makt.

Hur syns makt i förskolan?

Vi kan istället fråga oss, finns socialt samspel i förskolan? De flesta av oss skulle nog svara ja på frågan. I varje fall hoppas vi att det finns. Pedagogernas ställningstagande avgör hur mycket inflytande ex barn har. Vilka åsikter och mål vi har som vuxna, blir avgörande för hur mycket utrymme barnen får i verksamheten.

Med social interaktion menas människors sociala handlingar mellan olika personer eller grupper som förändrar andra människors beteende och handlingar utifrån interaktionspartnernshandlingar, det vill säga är social interaktion när en person kopplar mening till en situation, tolkar vad andra säger och handlar utifrån detta. Det är en samvetsfråga för oss pedagoger och för ledningen. Helt enkelt för att vi inte vet vad som formar andras värderingar och normer. Vi vet bara våra egna om vi tänkt igen dem.

Egen makt

Första steget är att bli medveten om att det finns ett maktbegrepp runt om oss i vardagen, såväl som i samhället i övrigt. Jag anser att den omedvetna makten är den farligaste makten. När vardagen rullar på av slentrian och vårt dåliga självförtroende eller omedvetna tänkande får styra barngruppen och det dagliga arbetet. Det kallar jag för egenmakt. För bara du har inflytande över dina egna tankar. Bara du kan ta ställning till varför du inte planerar eller inte ser det som händer i din vardag. Att ha bra eller dåliga dagar är okej. Ingen orkar vara på topp jämt, kan  vi kan vara medvetna om det och kan vi  ge varandra det mandatet eller rättigheten har vi kommit långt, vi kan sluta skylla på omständigheter eller stress. Istället får vi känna det är okej, jag gör så gott jag kan. Det är mycket krav som ställs på en verksamhet och på enskilda pedagoger, ibland omänskliga krav i dagens stora barngrupper. Imorgon tar jag nya tag. Men att inte skylla på det ev dåliga självförtroendet och bortförklaringarna är första steget för att ge en positiv makt inflytande över verksamheten.

Andra steget är att gemensamt verka för sunda värderingar. Göra upp med gamla föreställningar om vad som är rätt eller fel. Försöka förstå hur andra tänker istället för att tänka Jaja sådär gör dem alltid, eller helt enkelt att bry sig när konflikter uppstår runt hörnet. Skapa en postitiv konfliktlösning och gå före med gott exempel.

Disciplinär makt i vardagen

Ta miljön som exempel. Vad påverkar våra åsikter om att barnen inte ska vara i kuddrummet ? Har vi tillräckligt med material i miljön? Är materialet tillgängligt och vilka färger dominerar? hur påverkar det möjligheten till lek och skapande aktiviteter? Idag uppfattas många barn ha koncentrationssvårigheter. Finns det samban med de åsikter som formar vår vardag. En förutsättning för att lyfta olikhet som en tillgång, är att det finns mångfald av material att välja på. Att det finns handlingsmöjlighet och fler olika arbetssätt blir viktigt. Även i strukturer som övergångar och snabba byten mellan olika rum går det spåra matutövande som går att ta upp till diskussion. Måste alla vara med på alla aktiviteter? Är det konflikter vi vill undvika måste vi tänka i nya banor. Försöka förstå annorlunda tankesätt och vad de innebär i praktiken. Eller handlar det om att det ofta är för många barn på för liten yta? Trängre och trängre utrymmen är en tydlig trend i dagens förskolor. Alla ytor ska utnyttjas maximalt. Det finns yttre omständigheter som är svåra att påverka. Men alla beslut vi fattar dagligen grundar sig på en makt. Makt över barnens rätt till inflytande. Det går inte prata makt i förskolan utan att prata om normer, värderingar, inflytande och värdegrund. Alla begrepp hänger samman och bildar kugghjul. Ett bra kugghjul snurrar runt som det ska, utan onödiga stopp. Viss makt måste finnas för att skapa ramar och delaktighet. Frågan är hur vi når en bra delaktighet? Ett positivt ledarskap där alla får vara med? På lika villkor?





Barn kämpar om samtalsutrymme i leken varje dag. Lika villkor, verkligt barninflytande och positivt ledarskap handlar om att skapa möjligheter.
Att skapa möjlighetsrum att yttra sig i gruppen och i leken. Hur gör vi rent konkret så högt i tak att alla känner att de får yttra sig? Att de är något att räkna med och kan inkluderas på ett positivt sätt i barngruppen.Ibland funderar jag på vad fri lek är?
och vad lekskickliga barn är. Lekskickliga barn kan leka själva, i kuddrummet eller på gården.
Den fria leken som är ostörd är viktig. Okej då, den är viktig, men får alla vara med?
Vem är alltid hund eller vaktare av något bygge i leken? Hur kan vi förändra statusen bland barnen i barngruppen och skapa positiva lekmiljöer. Om vi inte lägger oss riskerar barn att uteslutas ur leken utan att förstå varför. Här anser jag att viss makt är nödvändig, nämligen makt som möjliggör inkludering och samspel.

Samtalsuttrymme

Hur ökar vi barns eget inflytande i gruppen under fria leken och barns attityder gentemot varandra? Vad händer när vi pedagoger vänder ryggen till och inte ser hur barnen talar med varandra. Makt handlar om samtalsutrymme och möjlighet att påverka i vardagen. I alla förskolegrupper finns mer eller mindre populära barn och barn som vi tycker är goda ledare. Till och med barn som vi tycker kan leda och styra en  lek. Vi ska hålla oss till det vi kan påverka tänker någon. Inte ska vi lägga kraft på kalasinbjudningar eller gnabb bland barnen. Om ett barn säger något elakt som du är dum, är det kränkande behandling då  eller måste det sägas ofta för att räknas som kränkande behandling. Sånt där diskuterar barn i den åldern ska vi bry oss om att lyfta det?  Men kanske ska vi försöka komma ihåg vad som är viktigt för barn också, hur kan vi lyfta olikheter och visa på att alla är lika viktiga för gruppen. Att arbeta fram en bra värdegrund tar tid. Vi pedagoger har ett stort ansvar att arbeta för likvärdighet, det är faktiskt det de handlar om. Jag tror att det är viktigt att göra det utifrån barns och vuxnas referensramar.

Hur skapas normer?

Barndomens förändrade villkor beskriver vad som ligger till grund för normsättande, nämligen medelklassens tankar om vad som är normalt. I texten nämner de också minskad tid i hemmet som viktig faktor och orsak till att barn får mindre tid till delaktighet, tidsbristen i förskolan är välkänd. Tid att ställa frågor och samtala tillsammans är viktigt. När vi inte skapar möjlighetsrum för att diskutera vad som är normalt riskerar vi att barnet självt gissar vad som är norm, och att barn ärver negativa värderingar från sin omgivning alternativt uppfattar negativa värderingar som riktigt, och att det i sin tur grundar sig på vad barnets sett och hört i media och bland de vuxna som barnet har runt omkring sig. Därför är det viktigt att uppmärksamma maktbegreppet i förskolan och lyfta det till diskussion. Viss makt behövs för att skapa ram runt vardagen och skapa en jämlik förskola. Vi som pedagoger behöver synliggöra och lyfta olikheter och annorlunda tankesätt som positivt.Det är det bästa vi kan göra för att skapa ett demokratiskt klimat som tillåter mångfald i förskolan. Mångfald handlar om så mycket mer än genus och kulturmöten. Mångfald utifrån makt, handlar om barns rätt att få vara olika, på ett positivt tillåtande sätt. Det handlar om att vi vuxna måste omvärdera för givet tagna perspektiv och tankar som vi vuxit upp med och ärvt från den generation som uppfostrat oss. Vad som är normalt bör hela tiden omprövas.
Att skapa förståelse för nya eller avvikande tankesätt kräver tid och engagemang. Som viktiga förutsättningar för att skapa positiv makt nämns ett öppet klimat, där var en genuint får vara sig själv. Tillsammans kan vi skapa de förutsättningarna.
Mer lästips
Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? (Skolverket)

Detta är den andra delen i min artikelserie om makt.

Del 1 Vem äger makten?
Del 2 Hur syns makten i förskolan?