När jag följer debatten om att böcker och litteraturläsning i förskolan sjunkit gör jag det med stort intresse. Efter senaste PISA-resultaten finns det anledning att fundera över varför läsningen sjunker. Jag funderar mycket över vad vi anser är läsning eller berättelser. Ofta lyfts pappersböcker upp som den optimala formen av läsning. Enligt många lärare det enda som kan betraktas som läsning. Läsning kan dock lika gärna ske via tv-spel, interaktiva böcker eller att lyssna på en saga på internet. Jag försöker också förstå varför läsvila på förskola och bokläsning används som disciplinerande åtgärd i förskolan. Är det för att alla barn ska lyssna på samma bok även fast en del kanske lyssnar bättre framför datorn när de dessutom får bilder till berättelsen eller är det för att personalen ska få ut sina matraster. Det finns anledning att lyfta en bredare debatt om vad som kan betraktas som läsning och hur grunden till läsning kan ta sig olika uttryck.
Som förälder reagerar jag också när sjunkande läsresultat har en tendens att skjutas över på föräldrarna. Föräldrarna ska lösa skolans kris och med alla medel få sina barn att tycka det är roligt att läsa. Allt är inte föräldrarnas ansvar utan det är gemensamt ansvar att göra läsning attraktivt och roligt även i framtiden. Att kunna lyssna på en berättelse är lika viktigt som att kunna läsa för att du senare själv ska knäcka läskoden och börja läsa. Mina egna föräldraerfarenheter har kanske bidragit till att jag fått en bredare syn på vad som kan betraktas som läsning och därför vill jag gärna berätta om dem. Det är nämligen lätt att lärare anser att det är föräldrar som ska läsa mera med sina barn i hemmet, det är också å andra sidan lätt att nedslås som förälder istället för att vi hittar gemensamma vägar att locka till läsning.
Eftersom vår dotter av olika anledningar haft svårt att sitta still, har filmer varit en av få saker som lockat till gemenskap och avkoppling. Både maken och jag tycker böcker är viktigt har vi försökt locka till läsning på alla möjliga sätt utan framgång. Vi har haft årskort på Junibacken och provat att läsa både nu och då utan någon större framgång. Vi har önskat oss böcker i julklappar och födelsedagspresenter. Några favoriter har funnits men intresset har varit rätt svalt för det där med att läsa bok. Som förälder kan man locka och pocka men till slut är det svårt att hitta inspiration. Till slut blir det stiltje, hennes bokhylla har stått där fylld med barnböcker men bara några få har blivit lästa. Det som skrivs om läsning generellt är mycket bra men som förälder har jag lärt mig att läsning kan ha många dimensioner. En pappersbok att bläddra i är bra för de flesta barn men alla sorters böcker är bra för att locka till läsning. Därför ville jag få ner mina egna tankar om det ur mitt föräldraperspektiv.
Magi
 |
| Cruella de Vil i dotters version |
Filmer har alltid lockat vår dotter att sitta still och titta på video. Vi har titta på Disneyfilmer otaliga gånger och tecknade Pippi-filmer. Så småningom gick vi över till de otecknade videofilmerna med Astrid Lindgrenklassiker. Vi har lyssnat på många sagoband för att utvidga språket och läsintresset. Letat efter filmer och böcker på lagom nivå. När man provat mycket men inte riktigt nått fram utan tagit paus med läsningsförsöken är det inte lätt att veta vad man ska göra. Vi kom till den punkt där vi slutade locka och istället lät saken bero en tid, ända tills vi möblerade om i hennes rum. Vi byggde en säng med koja under.Vi ordnade en koja med möjlighet att dra för och läslampor. Inne i kojan låg böcker som skulle läggas undan (jag tyckte de hade lite för dålig kvalité) hopplockade i en låda med grejor som skulle städas undan. Det blev en dörröppnare till böckernas värld. Överst på golvet bland saker som skulle läggas undan låg nämligen Pongo och de 101 dalmatinerna. Boken med Pongo och den älskade röda sportbilen, lockade till nyfikenhet. Bokläsandet har fortsatt och de första böckerna har ersätts med svårare böcker. Gärna med bilder som lockar till läsning. Det viktiga är valet av böcker och att det inte finns press att kunna läsa själv, att lyssna på någon som läser är lika viktigt.
När jag var på skolforum i höstas lyssnade jag på Martin Widmarks föreläsning om läslust. Han sa en sak som fastnade hos mig och gjorde intryck som har hängt kvar efter skolmässan, nämligen att ofta väljer vi för enkla böcker för att locka till läsning. Även fast barn har svårt att koncentrera sig eller läsa själva, så kan de lyssna på spännande böcker som lockar till engagemang. Det handlar ofta om att hitta något den tänkta läsaren tycker om. Jag tycker det finns en stor poäng i detta.
I mina ögon är alla sorters böcker eller medier användbara för att locka till kommunikation och språk. De är också tillåtna att användas för att locka till berättelserna och språkets värld. För barn som använder bildstöd ger bilderböcker en extra dimension till läsningen. Läsning kan se olika ut beroende på vem det är som läser därför ska vi ha olika former av böcker. Att lyssna på band och titta på film blir viktiga komplement för att kunna ta del av läsutbudet. Ljudböcker blir ett komplement och jag slår gärna ett slag för en bredare syn på läsning. Det viktiga är att vi inte ger upp utan provar många vägar till läsning.
Lyssna på sagor under dagen, under lekstunder och när barnet sitter vid datorn. Var uppfinningsrik.
