Kuriosa eller blodigt allvar

Betygens roll

Sedan en längre tid tillbaka har jag funderat över olika sätt att beskriva förutsättningar för lärande. I de funderingarna ingår också frågan om det går att sätta rättvisa betyg. Oftast diskuterar vi förutsättning för lärande, men arbetet med att diskutera hur vi kan arbeta med samhällets förväntningar på elever och barn är minst lika stort. Jag är nyfiken på hur lärare klarar att stå emot stigmatiseringen av eleverna för att kunna sätta rättvisa betyg. Betygskriterier ligger till grund för betygsättningen och har alltid funnits där. Tittar vi som är vuxna tillbaka på vår egen uppväxt, spelar betygen från grundskolan inte så stor roll när vi blir vuxna. Men jag är övertygad om att betygen spelar stor roll  för självkänslan och lusten att vilja lära. Vilket värde har betygen från grundskolan för oss när vi väljer yrkesliv som vuxna påverkas av hur vi kan hantera lärdomarna från vår egen skoltid.  Om en människa lyckas skaffa sig ett meningsfullt liv blir betyg kanske så småningom kuriosa men betyg kan också vara blodigt allvar, eftersom betyg är en del av ett skolsystem. Innehållet i betygen påverkar i sin tur en individs tankar om sin egen förmåga att kunna lära sig någonting.

Kuriosa eller blodigt allvar?
Foto: B S Y (CC BY-NC-2.0)

Uppväxt

Att vara elev i skolan innebär också att du redan tidigt under uppväxten skolas in i ett förväntat sätt att uppträda och vara. Du skaffar dig tidigt, kamrater som följer med dig genom skolåren. De flesta av oss hittar någon sport eller annan hobby att engagera oss i på fritiden. Föräldrar förväntas skjutsa till träningar och tävlingar, stå vid sidan av fotbollsplanen med fikakorgen redo. Att heja på sina barn och stötta deras fritidsintressen är självklart för de flesta föräldrar. Det klassiska volvo, villa och vovve, livet växer fram om det är det som dominerar på den ort där du bor. Är sporten ett dominerande fritidsintresse i samhället, blir det också så att många barn väljer att börja i någon idrottsförening. Bryter du mot mängden blir livet genast lite besvärligare att leva. Sticker du ut med dina åsikter syns detta förmodligen ganska tidigt, ja redan under tidiga skolår. Att bryta mot normen innebär risk för utanförskap, och risken att du söker dig till likasinnade kamrater som har negativt inflytande växer. Att vara självständig kräver mod och kamrater som stöttar. I ett mindre samhälle blir utanförskapet synligt ur tidiga skolår, om vi som jobbar i skolan har öppna ögon.  Under de tidiga skolåren är det kanske okej, men vad händer när högstadiet och gymnasiet närmar sig? En rapport från Unicef  får illustrera exempel. Unga röster menar att de fått sämre förutsättningar i skolan, då deras syskon gått i samma skola, och fått rykte om sig att vara besvärliga elever, det har i sin tur lett till att lärarna bemött dem på samma sätt som deras syskon. Oavsett hur sanna elevernas berättelser är ur lärarnas perspektiv, är de sanna ur elevernas perspektiv. De påverkar hur eleverna upplever sin egen kapacitet att lära, och på det sättet också deras förutsättningar till lärande. Om vi som lärare menar att stigmatisering eller mobbing beror på samhällssystemet blundar vi för vår egen betydelse i sammanhanget. Hur vi hanterar konsekvenserna av samhällets stigmatisering är betydelsefullt.

Olikhet

Blir svåra elever bråkstakar för att normen gör att de upplevs vara bråkstakar, eller är det bristen på förväntningar, som skapar bråkstakarna. Lärare har en uppgift i att lyfta allas elevers värde. Hur vi ser på olikhet är viktigt för elevers självkänsla. Därför är det viktigt att vi lyfter elevers självkänsla tillsammans, och satsar på alla elever inte bara de som är duktiga på att lära. Hur lärare kan skapa relationer är lika viktigt som själva lärandet. Ändå viktigare är kanske personalens förmåga att vilja skapa relationer, att vilja skapa bra skolklimat.

Norm

Skolan är en viktig del i samhällsutvecklingen och betygen avgör för många hur självkänsla och livsmöjligheter utvecklas. Jag menar att skola och samhälle hänger samman och vi behöver se dem i symbios för att kunna ge elever rättvisa förutsättningar att lära i skolan. Att utmana samhällets normativa förväntningar är en ständigt pågående utmaning. Frågan om vad vi ska normaliseras mot, är också intressant. Förr hade skolan i uppgift att fostra eleverna för ett yrkesliv. Idag är vuxenlivet annorlunda, alla får inte jobb i tider där arbetslösheten stiger och kärnfamiljen finns inte heller kvar, att vuxenlivet idag är mer individualiserat vet vi alla. Likaså att det finns en större rörlighet mellan städer och olika länder, men har uppfostringsmetoderna och den förväntade normen förändrats? Utmanar vi samhällets normer måste vi också utmana våra egna normer. Betygen spelar ingen roll på längre sikt som sådant, eller senare i livet. Men betyg kan påverka i en social kontext. Både hur betygen sätts och hur betygen upplevs får betydelse för dina möjligheter att skapa dig ett meningsfullt liv.