Stadigt lärande

Hur mycket tid får barn idag att svara på frågor i klassrummet? Finns det tid att möta barn och vänta på deras svar och hjälpa eleven att ställa reflekterande frågor. Hur ofta funderar vi över vad det innebär att förstå innehållet i en lektion och vilka hjälpmedel elever kan behöva för att våga svara på frågor och följa instruktioner.
Idag är många klasser och barngrupper stora och många lärare och pedagoger upplever en frustration över att hinna lyssna in och se elevers lärande Inte lika ofta hörs diskussionen om relationernas betydelse i klassrummen. En skicklig lärare och pedagog ska kunna skapa professionella relationer och skapa bra lärande eller undervisning. Både inom förskola och skola vittnar många om att det kan vara svårt att få till en atmosfär i klassen, barngruppen, där det finns tid att se och lyssna och ge utrymme för dialoger i klassrummet, utan att konflikterna tar överhanden och eleverna tappar koncentrationen. Jag fick en fråga från bloggvännen Karin Hallingström om hur jag tänker om att ge tid att svara på frågor och skapa förutsättning för lärande i barngruppen.

För mig sker lärandet i samklang med miljön, tingen och personerna som finns där. Utgår jag från att alla barn kan oavsett förutsättningar, blir mitt uppdrag som lärare och pedagog att skapa förutsättning för lärande oavsett vilka elever som finns i min grupp eller klass. Den barnsyn och elevsyn som jag som lärare har dominerar förutsättningarna för hur mycket enskilda elever kan lära.  Barn och elever lär sig teori på olika sätt och därför är det viktigt att vi som lärare och pedagoger tar oss tid att uppmärksamma och se variationer i olika sätt att resonera om ämnesinnehåll. Därför är det viktigt att få möjlighet att svara på frågor och möjlighet att formulera ett svar om man behöver tid att tänka. Förutsättningarna som skapas i en verksamhet är nära förknippade med vad vi tänker om eleverna och deras förutsättningar. Tänker vi utifrån utvecklingspsykologins tankar att barn och elever ska ta emot lärande och kunskap skapar det en viss sorts undervisning och bemötande. Tänker vi däremot att lärandet sker i samklang med miljön och personerna som finns där, blir atmosfären i klassrummet oerhört viktigt. I förskolan och skolan finns olika tankespår beroende på vilken syn läraren har om hur barn lär.

Liksom kaprifolen behöver något stadigt att växa mot, behöver eleven en stadig lärare.
Foto: KENPEI (CC BY-SA 3.0)

Jag tänker utifrån samma resonemang att vi behöver diskutera hur vi skapar professionella relationer i våra barngrupper och klassrum. Innebörden i det begreppet skiftar säker för oss som lärare och pedagoger, men utifrån tanken att lärandet sker i relation till omgivningen blir vårt förhållningssätt mycket viktigt. Jag tror att vi behöver reflektera över hur vi lär varandra vara "stadiga" pålitliga vuxna i en föränderlig verksamhet som barnen kan känna tillit till. Anne-Marie Körling skriver om stayer och funderar över vikten av att vi står kvar i lärarrollen och pedagogrollen även när det stormar i barngruppen eller klassrummet. Den utmaningen är så viktig att vi funderar över hur vi vi själva kan hitta möjligheter i möten med elever och barn även när det kostar på. Jag menar att den här diskussionen behövs i både förskola och skola, och att den sträcker sig över skolformer. Därför tycker jag det är dags att vi börjar diskutera hur barnen får möjlighet att växa tillsammans med oss i professionella relationer, vad lägger du som läsare in i begreppet professionella relationer och hur bär dig dig åt för att skapa relationer till dina elever?
För mig innebär professionella relationer att möta eleverna med respekt och försöka lära känna dem så väl att jag vet hur de tänker. I det avseendet är alla mikrosekunder viktiga. På ett annat plan innebär det skapa möjlighet för lärande och utveckling med hjälp av nätverksskapande mellan lärare föräldrar och andra professionella yrkesutövare.